Utvecklingsrelaterad språkstörning
Vid en utvecklingsrelaterad språkstörning fördröjs barnets språkliga utveckling eller framskrider på ett sätt som är avvikande i förhållande till barnets utveckling i övrigt. Störningen kan också vara förknippad med exempelvis klumpighet, uppmärksamhetsstörningar eller bristande sociala färdigheter.
Utvecklingsrelaterad språkstörning är en orsak till att ett barns språk inte utvecklas som hos typiskt utvecklade barn i samma ålder. Cirka sju procent av de finska barnen har en utvecklingsrelaterad språkstörning. Denna typ av störning är vanligare hos pojkar än hos flickor.
Vid en utvecklingsrelaterad språkstörning fördröjs utvecklingen av tal och språk, eller framskrider på ett sätt som är avvikande i förhållande till barnets utveckling i övrigt. Barnet lär sig nya ord långsamt, säger sina första ord sent, eller slutar använda ord som han eller hon redan lärt sig. I vissa fall dröjer barnets första ord så länge att barnet nästan inte pratar alls på flera år. Förmågan att kombinera ord till satser är också ofta fördröjd och det går långsamt för barnet att lära sig nya begrepp och grammatik. Vanligt är också att talet är otydligt, vilket i sin tur medför kommunikationssvårigheter.
Tecken på en utvecklingsrelaterad språkstörning
En utvecklingsrelaterad språkstörning framträder ofta tydligt i olika interaktionssituationer. Barnet har betydande svårigheter med att berätta om saker. Framställningen kan vara mycket begränsad och kortfattad eller, tvärtom, bestå av ett rikligt ordsvall, men barnet klarar inte av att bygga en sammanhängande helhet av sin berättelse. Sociala situationer kan vara svåra, om det är besvärligt för barnet att förstå och tillägna sig sociala spelregler eller om barnet har svårt att använda språket som interaktionsverktyg. Svårigheter med talförståelse bidrar också till att sociala situationer blir en utmaning för barnet.
Det är mycket vanligt att barn med utvecklingsrelaterad språkstörning har svårigheter med talförståelse. Att ett barn har problem med att förstå talat språk kan dock vara svårt att lägga märke till i vardagen, eftersom bekanta situationer och miljöer innehåller många ordlösa antydningar som barnet behärskar. Sådana svårigheter visar sig ofta inte förrän barnet exempelvis förväntas följa längre instruktioner som en del av en grupp, eller tala om mer komplexa saker.
Också andra svårigheter kan förekomma
En utvecklingsrelaterad språkstörning kan uppträda tillsammans med associerade svårigheter, till exempel motorisk klumpighet, uppmärksamhetsstörningar, problem med de exekutiva funktionerna eller svårigheter med att reglera sinnesintryck. Dessutom kan det förekomma brister i de sociala färdigheterna.
Inlärningssvårigheter kan förekomma ännu under ungdomsåren och i vuxen ålder
Symptombilden vid utvecklingsrelaterad språkstörning förändras med åldern. Talet blir vanligen småningom tydligare och behärskningen av det vardagliga språket utvecklas. Personen kan fortfarande ha svårt att förstå långa, abstrakta och invecklade muntliga eller skriftliga satser. Det kan också vara mödosamt att uttrycka tankar, iakttagelser och inhämtad information i tal eller skrift.
En utvecklingsrelaterad språkstörning påverkar familjens vardag
Om barnet har svårt att uttrycka sig, göra sig förstådd och förstå andra människor, kan barnet uppleva många vardagliga situationer som överraskande, oväntade eller rentav skrämmande. Barnet kan ge utlopp för sitt kommunikationsbehov eller sin frustration på många sätt. Barnet drabbas av frustration över att inte bli förstådd eller inte klara av att uttrycka sig. En del barn drar sig undan och undviker situationer där de måste hantera språket.
En utvecklingsrelaterad språkstörning kan uppträda tillsammans med associerade symptom, till exempel motorisk klumpighet, uppmärksamhetsstörningar, problem med de exekutiva funktionerna eller svårigheter med att reglera sinnesintryck. Dessutom kan det förekomma brister i de sociala färdigheterna.
Information om utvecklingsrelaterad språkstörning och om hur den påverkar vardagen och inlärningen samt material och idéer för att stödja barnets språkliga utveckling och funktion (såsom tipsdagar för föräldrar) finns också på Kommunikationscentrets webbplats.
Det finns rehabilitering mot språkstörningar
God vård vid utvecklingsrelaterad språkstörning omfattar engagemang och aktivt deltagande från föräldrarnas sida, samt stödåtgärder hemma, i förskolan och i skolan. Rådgivningsbyrån ska ge föräldrarna vägledning i hur de bäst stöder barnets språkliga utveckling.
Rehabiliteringen sker i samarbete med olika yrkesutbildade personer utgående från en rehabiliteringsplan som är ett sammandrag av undersökningsresultat och olika rekommendationer.
Språkstörningar är i många fall ärftliga
Det finns ännu inte tillräcklig kunskap om mekanismerna bakom utvecklingsrelaterad språkstörning, men orsaken är oftast ärftlig.
Föräldrar och andra personer nära barnet kan inte orsaka en utvecklingsrelaterad språkstörning. Att barnets språkliga inlärning och funktionsförmåga får svagt stöd från näromgivningen kan dock förstärka de olägenheter som störningen för med sig. Sådana olägenheter kan däremot minskas avsevärt i en positiv miljö som uppmuntrar barnets språkinlärning och -förmåga.
Språkstörningar och flerspråkighet
Flerspråkighet orsakar inte utvecklingsrelaterad språkstörning, men kan göra barnets särskilda svårigheter mer påtagliga. En- och tvåspråkiga barn ser ut att i huvudsak ha samma riskfaktorer som varslar om omfattningen av problemen med den språkliga utvecklingen.
Rekommendationen till två- eller flerspråkiga familjer är numera att vardera föräldern ska tala sitt modersmål med barnet. På det sättet hör barnet rätt modellering av språket. Det hjälper barnet att skilja språken från varandra.