Stroke

Stroke orsakar en störning av hjärnans funktioner, som resulterar i exempelvis motoriska eller språkliga svårigheter. Andra orsaker till att hjärnan inte fungerar som den ska kan vara en hjärnskada, en hjärntumör eller hjärninflammation.

Hjärnan reglerar människans funktioner. De vävnadsskador som följer på en stroke inverkar därför på många sätt på den drabbades funktionsförmåga. Konsekvenserna är individuella och beror på det skadade områdets läge och omfattning.

Hjärninfarkt, det vill säga en tilltäppning av ett blodkärl i hjärnan, är en sjukdom där hjärnvävnaden i området kring den plötsligt tilltäppta artären blir utan blodcirkulation och därmed drabbas av syrebrist. Följden blir bestående nekros i en lokal del av hjärnvävnaden. Tilltäppningen beror ofta på blodkoagel i en förträngd artär men den kan också bero på koagel som vandrat från hjärtat eller halspulsådern.

En hjärnblödning förorsakas av att en hjärnartär brister, varvid blodet tränger in i hjärnsubstansen (ICH, intracerebral hemorrhage) eller under spindelvävshinnan (SAB, subaraknoidal blödning). SAB orsakas oftast på grund av att en medfödd utbuktning (aneurysm) i en artär på hjärnans yta brister. Blodet som har runnit ut absorberas småningom från hjärnan, men en blödning i hjärnan leder ändå till vävnadsskador.

TIA (transient ischemic attack) är en övergående stroke. En TIA uppstår för att hjärnartären täpps igen tillfälligt, och hinner inte förorsaka några bestående skador på hjärnan. TIA-symptomen är samma som vid en hjärninfarkt, men går snabbt över. Det vanligaste är att symptomen varar i 2–15 minuter (i allmänhet mindre än en timme). Den första TIA-attacken är en varningssignal och du måste omedelbart uppsöka vård genom att ringa nödnumret 112. Då kan sjukvården snabbt ta itu med de bakomliggande riskfaktorerna, och i bästa fall hindra en egentlig stroke. Bland de personer som drabbas av sin första TIA får 10–20 procent en hjärninfarkt 90 dygn efter attacken, och upp till hälften av infarkterna inträffar inom två dygn efter TIA.

Skador som orsakas av en stroke

Hjärnan reglerar människans funktioner. De vävnadsskador som följer på en stroke inverkar därför på många sätt på den drabbades fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga. Konsekvenserna är alltid individuella och beror på det skadade områdets läge och omfattning. En stroke kan medföra bestående eller övergående förlamningssymptom i kroppen, förlust av känsel samt störningar i de språkliga funktionerna och i övriga psykiska prestationer.

Varannan strokedrabbad får bestående men, varav hälften är svåra. Var fjärde återhämtar sig och blir helt symptomfri, över hälften klarar sig på egen hand, och var sjunde behöver institutionsvård.

Hur vanligt är stroke?

Antalet personer i Finland som överlevt stroke uppskattades år 2015 vara cirka 100 000. Årligen drabbas cirka 18 000 finländare av hjärninfarkt, och cirka 1 800 av hjärnblödning. Cirka 2 500 personer får stroke på nytt inom ett år. Övergående stroke (TIA) drabbar årligen cirka 5 000 personer. Varje år drabbas totalt cirka 25 000 finländare av en stroke. Det betyder att 68 personer drabbas varje dag. Varje år avlider cirka 4 500 personer i Finland på grund av stroke. Det är den tredje vanligaste dödsorsaken.