Barn och unga och sömn
Barn och ungdomar behöver sömn i enlighet med sin ålder. Tillräcklig sömn och vila främjar barnets tillväxt och utveckling. Sömn möjliggör lärande under dagen och minnet av det inlärda. Sömn stöder också tillväxten hos barnet eftersom det under sömnen frigörs tillväxthormoner.
Svåra upplevelser och rädslor som upplevs under dagen bearbetas under sömnen, vilket hjälper till att utveckla barnets känsloliv. Efter en tillräckligt lång och kvalitativ nattsömn är barnet eller ungdomen glad, pigg och kreativ och har energi att fokusera på lek, skolarbete och andra aktiviteter under dagen.
Växande barnets sömn
Hjärnans mognad och utvecklingen av sömn- och dygnsrytm är individuella processer. Även sömnbehovet är individuellt; vissa barn behöver mer sömn medan andra klarar sig med mindre nattsömn. Mängden sömn är lämplig om barnet mår bra under dagen och verkar pigg. Tillfälliga stressfaktorer, såsom sjukdomar, kan öka behovet av sömn.
Barnets sömnbehov är som störst direkt efter födseln. Ett barns totala sömnsumma, både dag och natt, vid tre månaders ålder är i genomsnitt 14 timmar per dygn. Den totala mängden sömn minskar under barndomen. En femåring sover i genomsnitt lite över 10 timmar per dygn och en 10-11-åring lite under 10 timmar per dygn. Särskilt under de första levnadsåren kan skillnaderna i total sömntid mellan barn vara betydande. Skillnaderna jämnas ut med åldern.
Arbetsför ålder och sömn
Uppfriskande och återhämtande sömn är en resurs för människan. Uppfriskande sömn möjliggör en god uppmärksamhetsnivå och återhämtning från belastning. Uppfriskande sömn utgör en central grund för hjärnans och sinnes hälsa och välbefinnande. Efter en välsovad natt är en person kreativ och energisk.
Sömn är en central faktor för att säkerställa både hjärnans struktur och funktion. Normal sömnens längd, ca 6–8 h, stöder tjockleken på hjärnbarken, den vita substansens intakta struktur och goda funktionella styrningsfunktioner (Tai et al., 2022). Sömnens påverkan på hjärnhälsan är mångfacetterad, varav en central påverkan är relaterad till en effektivare avfallshantering i hjärnan, som ansvaras av det glymfatiska systemet i hjärnan. Hjärnan rensas från avfall under sömnen med hjälp av förstärkta vasomotoriska och andningspulserande mekanismer. Dessa mekanismer har framgångsrikt undersökts av forskargruppen vid Kivinens forskningsgrupp i Finland (Helakari et al., 2022). Otillräcklig sömn hotar både hjärnans struktur och funktion på grund av delvis nedsatta rengöringsfunktioner och kan i värsta fall öka risken för demenssjukdomar. Otillräcklig sömn ökar risken för ångest, depression och många andra sjukdomar samt ökar risken för olyckor. Dessutom försämrar otillräcklig sömn hjärnans uppmärksamhets-, minnes-, styrnings- och känslomässiga funktioner. Otillräcklig sömn kan bero på sömnlöshet eller andra sömnstörningar eller ibland helt enkelt på att tillräckligt med tid inte prioriteras för sömn.
De äldre och sömn
Tillräcklig, uppfriskande och återhämtande sömn är en resurs som stöder motståndskraften att hantera livets utmaningar och motgångar, hjälper till att lindra och uthärda kronisk smärta och stödjer god känslomässig reglering, humör och informationsbehandling. Otillräcklig sömn å andra sidan påverkar betydligt hjärnhälsan, humöret och livskvaliteten samt möjligheterna att vara en aktiv och livskraftig aktör.
För äldre är sömnutmaningar vanliga och mångsidiga. Otillräcklig och dålig sömn kan vara kopplad till många olika faktorer som smärta, frekvent urinering, sömnapné eller andra sömnrubbningar eller omgivningsfaktorer som stör sömnen, såsom en rastlös vårdtagare. Sömnapné förvärras vanligtvis med åldern. På grund av de mångfacetterade bakgrunderna kräver bedömning och behandling av sömnproblem tid och engagemang.
Sömnutmaningar och vissa sömnmediciner orsakar också problem med informationsbehandling och speciellt minnet, uppmärksamheten och styrningen. Sömnbrist utsätter också för utmaningar med känslor och känslomässig reglering, depression och ångest. Sömnlöshet ökar risken för depression och å andra sidan orsakar depression sömnlöshet. Smärttröskeln sänks också på grund av dålig sömn. Smärta försvårar sömnen och å andra sidan ökar dålig sömn upplevelsen av smärta.
Otillräcklig och dålig sömn leder till många skadliga cirklar och försvagar betydligt hjärnhälsan. Rörelse- och stödstrukturstörningar samt många andra smärtor är vanliga hos äldre och dessutom leder frekvent urinering i många fall till flera nattliga uppvaknanden.
Anhörigvårdare har ofta också bruten och otillräcklig sömn. Å andra sidan kan sömnrutinen bli förvirrad på vårdhem och hos äldre som har dålig hälsa om dagaktiviteterna inte beaktas eller om rutinen bestäms av vårdhemmets personalresurser och inte vårdbehovens dygnsrytm. Ibland möjliggör även små åtgärder upprätthållande av en god sömnrutin tillräcklig, uppfriskande och återhämtande sömn från ett hjärnhälsoperspektiv.
