Det nationella programmet för hjärnhälsa – målsättning för 2030
Nationellt program för hjärnhälsa 2030 En gemensam, långsiktig och övergripande målsättning för hela programmet har format sig som en mänskligt hållbar samhälle som stöder hjärnhälsan. Det är mänskligt hållbart att utveckla samhället i en riktning som ökar möjligheterna för alla att uppleva de känslor som är väsentliga för mänskligt liv och människans art, såsom kärlek, omsorg, rättvisa, mening, förtroende, trygghet, delaktighet, kompetens och handlingsfrihet. Dessa möjligheter uppstår i hjärnans, sinnet, gemenskapens och dess strukturers fruktbara och ömsesidigt beroende interaktion. Ett mänskligt hållbart samhälle beaktar, stöder och skyddar mänsklighet, hjärnan och mentala funktioner. Detta stöder i sin tur att samhällets medlemmar är lyckliga, upplever mening och samhörighet samt är delaktiga och aktiva aktörer.
Målen för det nationella programmet för hjärnhälsa
Programmets effektmål är ett mänskligt hållbart samhälle som stöder hjärnhälsa. Det uppnås genom fyra mål:
- Förståelsen av hjärnhälsa och hjärnsjukdomar samt uppskattningen av hjärnans välbefinnande har stärkts
- Hjärnans ergonomi har beaktats i verksamhetsmiljöer
- Alla har möjlighet till uppiggande och återhämtande sömn
- Känslan av tillhörighet har stärkts — alla medborgare är medmänniskor
Utöver de specifika målen för det nationella programmet för hjärnhälsa kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt tillräcklig fysisk aktivitet, hälsosam kost och avhållsamhet från rusmedel, som också är grundläggande faktorer för hjärnhälsa.
Expertgruppen för barn och unga
- Tiina Ristikari, forskningsprofessor (Itla)
- Emmi Jäkkö, verkställande direktör (Lukukeskus)
- Kai Kaila, professor (HY)
- Silja Kosola, docent (HY)
- Taina Laajasalo, ledande expert (THL)
- Päivi Lindberg, ledande expert (THL)
- Kaisu Muuronen, utvecklingschef (LSKL)
- Marie Rautava, programchef (MLL)
- Leena Repokari, överläkare (HUS)
- Aino Saarinen, universitetslektor (HY)
- Nina Sajaniemi, professor (UEF)
- Skriftliga kommentarer: Mirjam Kalland, professor (HY)
Expertgruppen för förberedelse för arbetsför ålder
- Kaisa Hartikainen, dosentti,
käyttäytymisneurologian yksikön johtaja (PSHP) - Mirva Kolonen, projektipäällikkö
(Kestävä aivoterveys –hanke, TUNI) - Kirsi Toljamo, projektikoordinaattori
(Kestävä aivoterveys -hanke, TUNI) - Tino Karolaakso, työterveyspsykologi (TAU)
- Kirsi Karvala, johtava asiantuntijalääkäri (Varma)
- Päivikki Koponen, tutkimuspäällikkö (THL)
- Satu Lähteenkorva, psykologi (Psykologipalvelu Core)
- Satu Mustonen, erityisasiantuntija (Hengitysliitto)
- Ida Nummelin, sosiaali- ja terveyspoliittinen asiantuntija (STTK)
- Ville Ojanen, psykologi (Academy of Brain)
- Tiina Parviainen, apulaisprofessori (JYU)
- Anne Ranta, työelämäasiantuntija (JHL)
- Matti Rautalahti, pääsihteeri (Duodecim)
- Auli Rytivaara, asiantuntijalääkäri (EK)
- Tiina Saanijoki, tutkimuspäällikkö (UTU)
- Riitta Sauni, professori (TAU)
Expertgruppen för förberedelse av åldrande
- Inna Lisko, tutkijatohtori (GEREC, JYU)
- Kaisa Hartikainen (PSHP)
- Mirva Kolonen (TUNI)
- Kirsi Toljamo (TUNI)
- Riitta Aejmelaeus, budjettineuvos (VM)
- Virpi Annaniemi, kehittämispäällikkö (Miina Sillanpään Säätiö)
- Sirkkaliisa Heimonen, toimialapäällikkö (Ikäinstituutti)
- Jyrki Korkeila, professori (UTU)
- Pia Pulkkinen, asiantuntija (THL)
- Laura Rautiainen, vastaava alueohjaaja (Vanhustyön keskusliitto)
- Timo Strandberg, professori (HY)
- Teppo Särkämö, apulaisprofessori (HY)
- Minna Teiska, kehittämispäällikkö (Muistiliitto)
- Jenni Kulmala (erikoistutkija, THL), FINGER-tutkimuksen osalta
